Vi står inför en väldigt spännande tid. Samtalen om en grön omstart och hållbara transformationer har pågått sedan pandemins början – men med den ökade vaccinationstakten börjar allt fler på riktigt planera för att komma igång med projekt som skjutits upp under det senaste året. Både lokalt och på EU-nivå ser vi nu möjligheten att intensifiera en grön omställning och se till att förutsättningarna att nå miljömålen blir bättre än vad de var innan våra samhällen stängdes ner.
Ett exempel är EU:s återhämtningsplan – ett stimulanspaket som ska få Europa på fötter igen efter pandemin. Något som slog mig när jag tittade på de områden som prioriteras i planen var att det saknas ett viktigt område, nämligen investeringar i kommersiella fastigheter så som kontor, hotell och butiker.
Svenska byggnader står för ungefär 40 procent av Sveriges energianvändning och en dryg femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser sett ur ett livscykelperspektiv, enligt siffror från Naturvårdsverket. Av dessa står kommersiella och offentliga lokaler för 45 procent av utsläppen från sektorn, enligt siffror från 2019. Detta är ett område med oerhört stor potential och stora vinster sett ur både ett ekonomiskt och hållbarhetsperspektiv då det finns väldigt mycket att göra för att energieffektivisera befintliga byggnader. EU-medel ska självklart gå till renovering av bostadshus, sjukhus och skolor, men den kommersiella fastighetsbranschen får inte glömmas bort – i synnerhet inte de segment som är mest drabbade av coronakrisen såsom hotell, butiker och kontor.
Störst potential att minska koldioxidutsläpp från kommersiella fastigheter
Sammantaget har kommersiella fastigheter större potential att minska på koldioxidutsläpp jämfört med bostadshus och dessutom till en lägre kostnad. När det gäller absoluta besparingar beräknas den genomsnittliga energieffektiviserande renoveringen inom EU minska en kommersiell fastighets primära energianvändning med 47 kWh per kvadratmeter och år jämfört med 14 kWh per kvadratmeter och år för bostadshus. Den relativa årliga minskningen av växthusgaser per kommersiell fastighetsrenovering (om man jämför fastighetens prestanda före och efter renovering) uppskattas till ungefär 18 procent, jämfört med 9 procent för renovering av bostäder.
Att energieffektivisera kommersiella fastigheter kan också ses som ännu viktigare, eftersom aktivitetsnivån och energibehovet i lokalerna skiftar mer än i ett bostadshus. Uppskattningsvis förändras aktiviteten i kommersiella fastigheter ungefär vart tredje till vart femte år.
EU:s återhämtningsplan bör omfatta kommersiella fastigheter
Trots den stora potentialen till minskade koldioxidutsläpp finns idag ingen öronmärkt budget för renoveringar av kommersiella fastigheter. Avsaknaden av hänsyn till minskade koldioxidutsläpp i dessa byggnader, inom ramen för EU:s återhämtningsplan, är ett resultat av ett antal frågor.
Först och främst täcker den privata byggsektorn ett fragmenterat landskap. Å ena sidan har vissa sektorer inte påverkats nämnvärt av krisen (till exempel logistiklokaler) medan andra sannolikt behöver flera år för att återhämta sig (som hotell- och restaurangbranschen). Å andra sidan investerar stora byggföretag i grön teknik i sina stora bestånd på över 10 000 kvadratmeter, medan vår erfarenhet visar att det investeras mycket mindre i bestånd som är mindre än så.
I teorin skulle privata investeringar kunna snabba på renoveringstakten i kommersiella fastigheter mer än i bostadshus och offentliga byggnader, men faktum är att renoveringar som syftar till att minska energianvändning är färre i kommersiella byggnader än i bostadshus. Kommersiell sektors insats är avgörande för att uppnå målet att minska koldioxidutsläppen på 55 procent till 2030 – ett nytt klimatmål som nyligen sattes av EU. Det finns en risk för en växande klyfta mellan prestandan i privata, kommersiella fastigheter och resten av fastighetsbeståndet, som dessutom kommer att dra större nytta av återhämtningsplanen.
Viktigt att skapa incitament för fastighetsägare att renovera sina bestånd
Om vi ska växla upp renoveringstakten för att nå miljömålen behöver vi skapa incitament för fastighetsägare att renovera sina fastigheter så att de står bättre rustade att hantera krav på mätning och uppföljning av till exempel energianvändning. Ett incitament kan vara avdragsgilla renoveringar och investeringar i fastigheter. Ju mer som rustas upp och energieffektiviseras desto bättre. Om vi kan minska energianvändningen med 30 procent resulterar det i sin tur i ett lägre elproduktionsbehov samt behovet av att bygga ut befintlig infrastruktur för elproduktion och distribution. När infrastrukturen väl byggs ut måste den vara mer hållbar och effektiv än idag för att ytterligare sänka kostnaderna och samtidigt öka säkerheten och tillförlitligheten vilket kommer att öka byggnadernas värde och komfort.
Hållbarhet är en av de viktigaste punkterna på såväl vår som fastighetsägarnas agenda. Därför vill jag att fler ska prata om hur vi kan öka renoveringstakten i alla typer av fastigheter.
Hör gärna av dig om du vill dela med dig av dina tankar kring EU:s återhämtningsplan eller om du vill diskutera andra frågor som rör renovering av fastigheter.
Charly Lupart,
Affärsområdesansvarig Digital Energy Schneider Electric Sverige
