Optimalt utnyttjande av lediga kvadratmeter och ett hållbart inomhusklimat blir allt viktigare frågor för förvaltare och verksamhetsägare. I år kommer sannolikt detta få ett ännu större fokus. Anledningen till detta är att det ställs allt högre krav på minskat klimatavtryck från byggnader samt att individen i större utsträckning skall trivas och kunna påverka inomhusmiljön. I år skärper EU två direktiv som syftar till att öka energieffektiviteten och minska klimatavtrycket från EU:s totala byggnadsbestånd[1]. Samtidigt är, enligt CBRE, 2020 året då 50 procent av den globala arbetsstyrkan består av individer från ”Generation Y – födda mellan 1981-2000[2]. Sammantaget innebär detta ännu högre krav på våra fastighetssystem som ska kunna tillgodose behoven av ett mer anpassat inomhusklimat och optimerad energianvändning.
Ett bättre optimerat inomhusklimat leder till ökad produktivitet genom ökad trivsel, minskade sjukskrivningar och högre effektivitet, vilket är betydelsefullt för de flesta verksamheter inte minst på arbetsplatser. Många verksamheter har redan implementerat automatiserade funktioner och system på arbetsplatsen som bidrar till att förbättra inomhusklimatet. Trots detta finns det fortfarande ett stort utrymme för ny innovation och ny teknologi som kan hjälpa till att bidra till ett bättre inomhusklimat och ett bättre utnyttjande av fastigheten.
Ett sätt för att bättre utnyttja kontorsytor är att integrera sensorer i de inbyggda systemen. Exempelvis kan rörelsedetektorer integreras med ventilationssystemet. Genom denna integration kan antalet människor som finns i lokalen identifieras samt deras position kartläggas och ventilationen kan styras till de områden där den verkligen behövs.
Nedan följer ett konkret exempel:
Låt oss ta ett exempel med en typisk kontorsbyggnad. En vanlig kontorsdag varar generellt mellan klockan 07 – 18. Under den perioden är det inte ovanligt att ventilation och belysning är på full kapacitet på kontoret. Men är det verkligen nödvändigt? Tittar man närmare på detta exempel skulle det förmodligen räcka med fem timmar full styrka fördelat över dagen, eftersom en del anställda jobbar hemifrån och en del är iväg från kontoret exempelvis på kundmöten. Under de intervall där endast delar av personalstyrkan är på plats, bör inte belysning och ventilation vara på full kapacitet. Det är inte en effektiv energianvändning.
Ett annat exempel där förbättringar skulle kunna genomföras är i möteslokaler. I många kontorslokaler är funktionerna per automatik inställda på att ventilera för det antal människor som lokalen är byggd för. Detta leder till att när ett fåtal personer väljer att utnyttja en lokal med kapacitet för ett större antal, eller använder rummet enskilt för att exempelvis ta ett samtal, så överventileras lokalen.
För att utnyttja en lokal på ett mer optimerat sätt behövs ett system som tar hänsyn till antalet människor i lokalen och utifrån detta styr ljus, ventilation och liknande.
Vad är värdet på ert inomhusklimat?
Genom att sammanställa information och göra analyser kring närvaro, temperatur och koldioxidnivå samt integrera system för värme, ventilation, luftkonditionering och kylning kan inomhusklimatet optimeras på ett betydligt smartare sätt. Det finns egentligen ingen anledning att ventilera på full kapacitet de stunder när endast delar av personalen är på plats.
Vår rekommendation är att verksamheter ser över möjligheterna att utnyttja sina byggnader på ett mer optimalt sätt samt undersöker vad som kan göras för att förbättra inomhusklimatet på arbetsplatser och andra byggnader där människor vistas och ska trivas.
[1] https://ec.europa.eu/energy/en/topics/energy-efficiency/energy-performance-of-buildings/energy-performance-buildings-directive
[2] Live, Work Play: Millennials, Myths and Realities, CBRE, 2016. https://www.cbre.es/-/media/cbre/countryspain/documents/research/golbal/cbre101389%20trends%20in%20fm%20report_final.pdf
