SPRING FÖR MODER JORD

SPRING FÖR MODER JORDEn artikel om Marathon de Paris, världens tillstånd och hur ett marathonlopp kan bidra till en mer hållbar planet

Världen är marathonfrälst. Människor tränar i månader för att sedan vid ett och samma tillfälle springa mil efter mil i stora klungor genom storstäder eller svindlande landskap. Många beskriver ett marathon som en av de största upplevelserna i livet och de allra flesta tar sig an fler än ett lopp om året på olika kontinenter. Motivationen hos löparna skiljer sig givetvis från individ till individ, somliga gör det för personlig utveckling medan andra lockas av den stora löpargemenskapen och chansen att byta ut löpspåret hemma mot ett landskap på en helt annan plats.

Marathon de Paris är världens näst största marathon och förra året kunde Schneider Electric stolt meddela att vi var med i utvecklingen av ett 100 % koldioxidneutralt lopp. I den här artikeln ska vi lära oss mer om vad det egentligen betyder på en konkret nivå. Hur kan ett marathonlopp vara hållbart? 

Men innan vi dyker ner i ovanstående vill vi först ta ett kliv tillbaka i det förflutna. Varför springer vi marathon? Har människan lockats av denna slags löpning i alla tider?

Hur lyder egentligen berättelsen om Maratonloppet?

Myten om marathonloppet 

Som med de flesta historiska händelser florerar det en mängd olika varianter och myter kring marathonloppet och dess ursprung. Idrottshistoriker menar att vi måste gå tillbaka 2500 år tillbaka i tiden, till antikens Grekland, för att få ordentliga svar.

Människorna under antiken sprang för gudar, pengar och ära. Men framförallt sprangs i  rent strategiska syften. Forskning visar att så kallade springande kurirer, budbärare, var vanligt under den här tiden, särskilt i krigstider. Dessa budbärare sprang ofta flera mil om dagen för att medla mellan olika städer och högt uppsatta personer.

Men den specifika historiska händelse som sägs ha gett inspiration till dagens moderna marathonlopp ägde rum en het augustidag år 490 f. Kr. Då utkämpades nämligen en strid mellan perser och greker i den grekiska staden Marathon, en strid som slutade med grekisk seger. I folkmun kallas den för “slaget vid Marathon”. Det är här som myten om den grekiske soldaten Feidippides kommer in. Han sägs ha sprungit från Marathon till Aten för att meddela om segern men vid sin ankomst lär han ha fallit ner död av utmattning. En berättelse som genom åren antagit många olika former och det tvistas fortfarande vilt mellan historiker om vad som egentligen hände. 

I slutet av 1800-talet rådde stor fascination för antikens Grekland och så småningom kom tanken om att återuppliva de olympiska spelen. För att locka till sig extra uppmärksamhet och göra denna nya världstävling till ett framgångsrikt koncept behövdes något alldeles särskilt. På så vis föddes idéen om att införa ett långdistanslopp som knöt an till historien och myten om slaget vid Marathon och alla de budbärare under antiken som tog sig fram till fots. Fransmannen Michel Bréal beskrev detta nya 42 kilometer långa lopp som ”ett viljeprov där historiens vingslag kan höras”.

Den första OS-turneringen i modern tid anordnades i Aten år 1896. En av de 15 grenarna var långdistansloppet med start i staden Marathon och slutdestination Aten. En sträcka på ungefär 42 kilometer.

Efter det har långdistanslöpning växt som folksport och nu anordnas över 800 marathonlopp årligen världen över. Ett av dessa hålls i Frankrikes ljuva huvudstad, Paris. 

Marathon de Paris och världens tillstånd

Sett till antal deltagare är det årliga Marathon de Paris, som invigdes 1976, världens näst största marathonlopp efter New York Marathon. Schneider Electric är en av Marathon de Paris huvudsponsorer. Likt föregående år var tanken att det skulle äga rum nu i början av april men i och med den snabba spridningen av Covid-19 har planerna ändras. Om världen repat sig tillräckligt går loppet istället av stapeln söndagen den 18 oktober. Då kommer Paris stänga av sina imponerande boulevarder och gator till förmån för ungefär 30 000 par springande fötter, i år beräknas nämligen antalet deltagare uppgå till 61 000. 

Dessvärre är det inte bara Covid-19 som gör att världen är ur balans. Sedan många år tillbaka befinner vi oss i en klimatkris. Stora och drastiska krafttag krävs från flera håll i samhället för att lyckas rädda vår planet. I slutet av september förra året under FN:s klimatmöte i New York samlades och enades politiska ledare och globala storföretag kring målet att uppnå koldioxidneutralitet år 2050. Schneider Electric har som handlingsmål att uppnå koldioxidneutralitet ännu tidigare än FN:s uppsatta mål: år 2025 istället för 2030. 

Vad innebär det rent konkret? Vad betyder koldioxidneutralitet?

Ett koldioxidneutralt samhälle är ett samhälle där det råder balans mellan koldioxidutsläpp och absorbering av koldioxid från atmosfären. Med andra ord: Det slutgiltiga nettoutsläppet av koldioxid ska ligga på noll och växthuseffekten ska då förbli opåverkad.

Även stora sportevenemang som ett marathonlopp kräver ett hållbart och holistiskt synsätt. I linje med detta lanserades därför förra året nyheten om att Marathon de Paris skulle bli världens första gröna marathonlopp och därmed 100 % koldioxidneutralt. 

Vad gör Schneider Electric för att Marathon de Paris ska vara koldioxidneutralt? 

Ett sätt att bidra till koldioxidneutralitet är så kallad klimatkompensation. Ett företags totala koldioxidutsläpp, som har en enorm påverkan på växthuseffekten, kompenseras för genom investeringar i olika projekt knutna till miljön och jordens välmående. 

Och det är just klimatkompensation som gäller för Schneider Electric och Marathon de Paris. Alla de koldioxidutsläpp som sker i samband med loppet ska kompenseras för. Schneider Electric låter först och främst en tredje part bedöma och beräkna utsläppen. Siffran för förra årets lopp låg på 26 000 ton koldioxid. Eftersom att över ⅓ av deltagarna flög till Paris stod flygresorna för 93 % av alla dessa utsläpp. De resterande 7 % hörde till de koldioxidutsläpp som rörde själva loppet. 

Med tanke på hur väl kenyanska löpare har presterat under alla lopp i Paris beslutade Schneider Electric att klimatkompensationen för Marathon de Paris 2020 kommer fokusera på just Kenya. Kompensationen består av en stor investering i Livelihoods Carbon Funds som sedan kommer, tillsammans med företaget Climate Pal, att expandera vad de kallar för The Hifadhi Project

Hifadhi betyder “att bevara” och projektets mål är att bevara de kenyanska skogarna och även förbättra livskvalitén för de människor som bor på den kenyanska landsbygden. 

I många delar av landet, särskilt utanför städerna, är tillgången till energi ytterst begränsad. Majoriteten av de tusentals familjer på landet använder sig därför av ved från de kringliggande skogarna för att få energi. Något som tillsammans med den växande avskogningen resulterar i en enorm förlust av skog och biologiskt mångfald.

Men beroendet av ved tär inte bara på skogen utan även på människors hälsa. Veden som används bränns nämligen på öppna eldar i hemmet och producerar därför stora mängder rök och skadliga gaser. Gas och rök som inte bara påverkar naturen utan även människor. WHO uppskattar att daglig inandning av rök från vedeldade spisar är som att röka två paket cigaretter om dagen. Vedeldning har en enorm påverkan på människors hälsa och kvinnor och barn är de som är mest utsatta för riskerna. 

Mot bakgrund av detta satsar Hifadhi-projektet på att ge över 60 000 fattiga hushåll i Mount Kenya-regionen prisvärda, rena och effektiva spiskaminer. På så sätt minskar man konsumtionen av ved och både skogen och människan 

Spring för moder jord och för mångfaldet

För att avrunda vår artikel vill vi lägga till att en hållbar framtid enligt oss på Schneider Electric innefattar inte bara en grön planet utan också en jämställd och inkluderande planet. Vad görs för att Marathon de Paris ska vara inkluderande och jämställt? Nedan följer några exempel bland flera andra: 

  • Bland annat startar kvinnor loppet 15 minuter före män, så att elitlöparnas sista spurt in i mål sänds live samtidigt. 
  • För locka den yngre generationen att springa har Schneider Electric delat ut 200 gratisplatser till olika business- och ingenjörsstudenter. 
  • Anställda på Schneider kommer hjälpa de deltagare som har något typ av funktionshinder. 

Ska du själv vara med och springa Marathon de Paris? Underbart! Gå med i Schneider Electrics löparcommunity #SEgreenrunners för att vara med i kampen mot en mer hållbar framtid. Delta i våra utmaninga och dela sedan med dig av dina resultat på sociala medier med taggen #SEgreenrunners. För varje delning planterar vi ett träd!

Det är förvisso en bit kvar till oktober, men för att peppa dig inför loppet kan du läsa intervjun med Schneider-medarbetaren Gitte här. Precis som du har hon siktet inställt på Marathon de Paris. 

 

Källor:

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=407&artikel=457785

https://popularhistoria.se/vardagsliv/sport/maratonloppets-historia