Den uppdragskritiska rollen hos sjukhus och vårdbyggnader bygger på en filosofi om hög tillgänglighet av tjänster. På den fysiska nivån innebär detta beredskap för el-, ventilations-, värme- och kylnät som stöder anläggningens tillgänglighet och säkerställer kontinuitet i alla discipliner och mål för nödåterställning.
För att hantera akuta händelser på sjukhus och vårdbyggnader krävs en beredskapsnivå utöver att implementera standardmetoder för verksamhetens kontinuitet. För att uppnå god beredskap har jag listat fem tips som fokuserar mer på människans förmåga att kommunicera, agera och upprätthålla motståndskraften hos överordnade system istället för att fokusera på tekniken:
- Mer detaljerad och holistisk planering i förväg – Systemen och personerna som arbetar på vårdplatsen påverkar varandra. I en nödsituation är motståndskraften i hela systemet det som spelar roll. Vad händer om ventilationen slutar fungera? Vad händer om strömmen går eller annan infrastruktur som telekom? Planeringen innebär inte bara att identifiera potentiella risker, utan det kräver också en förståelse för hur människor kommer att reagera på ett fel när det inträffar, och hur försörjningskedjan och verktygen då kan svara för att förbli intakta.
- Skalbarhet av fysiska tillgångar – I en situation där anläggningskapaciteten sträcks till sin gräns, kan befintliga anläggningar snabbt behöva byggas om för ett annat syfte. När du lägger till en ny, eller ändrar, vårdmiljön i en befintlig byggnad, som påverkar ström-, vatten- och syreförbrukningshastighet (som att lägga till ventilatorer), krävs elektriska system som snabbt kan skalas upp för att möta det utökade energibehovet. Det kan även kräva tillfällig kompletterande kylning för att till exempel tillgodose det nya behovet.
- Fysisk säkerhet – Under en nödsituation kan situationen på sjukhuset ständigt förändras. Nya problem kan dyka upp kopplade till genomströmning och dirigering av stora volymer eller infekterade eller smittsamma personer. Fysisk säkerhet blir mycket viktigare under dessa låsningssituationer för att kontrollera rörelse och oönskat intrång och för att begränsa risken för en smittsam sjukdomsspridning.
- Informationsåtkomst – I många situationer är taktiska beslut beroende av informationsåtkomst. Ju snabbare viktiga beslutsfattare över hela anläggningen (både på den medicinska och fysiska sidan) kan komma åt den informationen, desto bättre. Till exempel måste medicinsk gasanvändning (som syre) och trender för kraft- och vattenanvändning övervakas noggrant så att experter kan förutsäga exakt vad som kan hända härnäst och aktivera beredskapsplaner för att möta den kommande vågen av förändringar i efterfrågan.
- Anläggningstekniker kommer också att behöva skydd – Förutom sjukvårdspersonal har sjukhus också team av anläggningstekniker. Dessa individer kan uppmanas att ta itu med exempelvis ventilationsproblem inom sjukhusanläggningen under krisen. Många kanske kommer vara oroliga över att virus överförs på ytor i ventilationskanaler eller i avfallshanteringssystem. När man planerar för dessa nödsituationer är en fullständig förståelse, och bedömning av de risker som finns, och tillgängligheten av personlig skyddsutrustning (PPE) avgörande för dessa individer.
Tidigare erfarenheter hjälper till att bygga en mer motståndskraftig framtid
Lyckligtvis är de flesta nödsituationer till sin natur tillfälliga. Med varje nödsituation som uppstår kommer nya lärdomar. Även om dessa situationer avslöjar luckor i teknik, processer och mänskliga resurser, hjälper de också oss att planera för en framtid med bättre hantering och flexibilitet.
Läs vidare här om hur moderna system för fysisk infrastruktur kan stödja sjukhusets motståndskraft och verksamhetens kontinuitet.
Kontakta Stig Mellström, National Key Account Manager, Healthcare på Schneider Electric Sverige för att diskutera lösningar som förbättrar motståndskraften och ger ökad patientsäkerhet för er verksamhet.
