Vi måste accelerera energiomställningen – lärdomar från Royal Technology Mission

Varje år anordnar Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) den kungliga delegationen Royal Technology Mission (RTM) för att besöka framstående aktörer inom vetenskap och innovation. I år var jag medbjuden, i egenskap av vd och representant från näringslivet, på studieresan till Frankrike och Tyskland tillsammans med andra företagsledare och H.M. Konungen Carl XVI Gustaf.

(Foto: Elin Elliot, IVA)

Sedan 1984 har Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) genomfört delegationsresan Royal Technology Mission (RTM). I år hade jag äran att följa med H.M. Konungen och svenska ledare från ett antal företag, myndigheter och universitet att besöka företag och aktörer som på olika sätt utmärker sig inom innovation och teknisk utveckling.

Efter ett längre uppehåll på grund av coronapandemin så bar studieresan av till Frankrike och Tyskland, två länder som ligger oss nära kulturellt och som vi bedriver mycket handel och utbyte med. Temat för årets delegation var energi och digitalisering, ämnen som ligger mig varmt om hjärtat och som är särskilt relevanta givet den enorma omställning mot hållbara lösningar som vi står inför.

Delegationen åkte först till Frankrike, som precis som andra länder har utmaningar i sitt energisystem. För att kunna genomföra energiomställningen och gå över till fossilfria alternativ behöver man nyttja mer el. Frankrike är ett land där 70% av elmixen kommer från kärnkraft, men som alltmer börjar satsa på havsbaserad vindkraft för att möta ett ökat elbehov både i och utanför Frankrike.

Tyskland har i stället sedan många år tillbaka haft en tydlig plan för att fasa ut kärnkraften. För att ta steget mot fossilfritt så planerar de gå från kol via gas till en än större andel förnyelsebar energi, samtidigt som tillgången till gas komplicerats på grund av omvärldsläget. Nu arbetar man intensivt med att accelerera utvecklingen av vind- och solkraft liksom att använda vätgas som en energibärare. Implementeringen av värmepumpar är en också en viktig del för att stötta omställningen.

Både Frankrike och Tyskland, liksom de flesta andra länder, har ett stort behov av energieffektivisering för att spara energi och på så sätt minska utmaningarna i spåren av energiomställningen. Sverige har i jämförelse andra geografiska förutsättningar och en stark elmix där kärnkraft, vattenkraft och vindkraft kompletterar varandra och med kraftvärme och fjärrvärme som bas.

Samtidigt som Sverige har dessa förutsättningar har vi i stället en kapacitetsbrist som väntas öka med ett fördubblat energibehov till 2045 och stora behov av att kraftigt bygga ut och investera i elnäten. Vi måste samtidigt påskynda energieffektiviseringen av de mest energikrävande branscherna för att dämpa det skenande behovet. Detta är en förutsättning för att kunna möta den ökade efterfrågan på ren och tillförlitlig el från energiintensiva branscher och verksamheter i Sverige som exempelvis datacenter och industrier. Fastigheter är ett annat exempel där Sveriges totala bestånd står för nära 40% av vår energiförbrukning.

Sverige, Frankrike och Tyskland har även framåt mycket att lära av varandra och vi behöver i alla länder utveckla och växa partnerskap mellan myndigheter, institutioner samt startup och scale-ups till större företag. Genom dessa samarbeten skapas innovativa kluster som tillsammans arbetar för att lösa de gemensamma energiutmaningar som moderna organisationer står inför.

Frankrike och Tyskland hyser stor respekt för de många initiativ som bedrivs inom svensk energiutvinning, där vi i många fall är ledande inom den gröna transformationen ­– speciellt i utvinningen av stål och batteriteknik, som är vitala element för att kunna genomföra omställningen.

En stor del av arbetet behöver även självklart ske på myndighets- och EU-nivå inom energisystem och elnät där de legala förutsättningarna för en energiomställning inte är på plats. Teknologin utvecklas så snabbt att institutioner och regleringssidan inte alltid hinner med i den takt som skulle behövas för att samhällen snabbt ska kunna nyttja teknologin.

Större fokus på energieffektivisering och investeringskriterier inriktade på värde

För att kunna nå det mål som Sveriges regering har satt upp med 50 procent effektivare energianvändning till 2030 (i jämförelse med 2005 års nivå) behöver vi nu skruva upp våra ansträngningar. I december förra året hade vi uppnått 29 procent. Nu återstår endast åtta år varför vi behöver agera snabbt och målinriktat.

Fastigheter som jag nämnde som exempel tidigare är en bransch som kantats av låg digitaliseringsgrad varför potentialen för energieffektivisering är mycket stor, i vissa fall upp till 30%. Ett spännande exempel kommer från Stockholm stad som med hjälp av Schneider Electric och Myrspoven har implementerat en ny AI-lösning för energioptimering av byggnader. För datacenterindustrin lanserade Schneider Electric nyligen ett nytt ramverk för hållbara datacenter som bland annat välkomnades av hållbarhetschefen på EcoDatacenter. Ramverket, som är det första av sitt slag för branschen, listar fem områden där datacenter har stor miljöpåverkan och nyckelmått för att minska denna påverkan. För industrin presenterade vi förra året en hårdvaruoberoende automationsplattform med unika funktionaliteter som kan lösa många av de problem svensk industri har ställts inför de senaste åren.

Det råder ingen tvekan om att teknologin finns, men initiativ behöver bli fler och ske på större skala. Schneider Electric uppmanade nyligen till omprioriteringar av investeringsprioriteringar och hänvisade till flera slutsatser däribland att teknik kopplat till energieffektivisering ger betydande möjligheter att minska energianvändningen med mellan 10 och 60 procent, beroende på geografiskt område och kvalitet på befintliga tillgångar.

Genom att nyttja den kunskap, kompetens och teknologi som redan finns inom energieffektivisering är jag övertygad om att vi fortfarande har möjlighet att nå 50-procentsmålet – men det krävs att vi samarbetar, agerar skyndsamt och går från investeringskriterier inriktade på kostnader till investeringskriterier inriktade på värde.

Jenny Larsson, VD Schneider Electric Sverige


Nej Svar

Lämna ett svar

  • (kommer inte att bli publicerad)